Boktips

Titel; Inkludering och måluppfyllelse (2012)  a1

Författare; Bengt Persson, Elisabeth Persson

Ämne; Pedagogik

Sammanfattning; Boken går först grundligt igenom synen på hur skolsystemet i Sverige och Europa ställts sig till att exkludera och inkludera elever i klassrummet. Efter att man slagit fast att den nya läroplanen står för inkludering går man igenom exemplet ”Nossebro”. Ska du läsa den? Om du vill veta bakgrunden till Nossebromodell kan du skumma den.

 Viktigt att notera 1; LGR11 slår fast att skolan ska vara tillgängliga för alla.

 Viktigt att notera 2; Små grupper” som inte deltar i klassen drabbas dels av stigmatiseringseffekt (motivationen minskar när man vet att man är i den ”dåliga gruppen”) dels av att läraren sänker förväntningar och därmed förändras undervisningen.

 Viktig att notera 3; Enligt boken visar forskningen att det fria skolvalet i sig leder till att bra och dåliga grupper/skolor skapas i en kommun därmed kommer resultaten och undervisningen drabbas negativt.

 Viktigt att notera 4; Kommunen Essunga och skolan Nossebro har en del unika förutsättningar. Det är en liten kommun (5000 inv) med få skolor och totalt två klasser i år 9. Det finns få med utländsk bakgrund, trots det hade många elever betyg F i slutbetyg i flera ämnen. Efter inkluderingsreformen hade nästan alla E eller högre i alla ämnen.

 Viktigt att notera 5, När man förändrade skolsystemet utgick man från forskning, samtliga anställda fortbildades i det nya arbetssättet.

 Viktigt att notera 6. Även om små grupper togs bort minskade inte budgeten istället användes personal till att vara två i klassrummet. Man eftersträvande inte stora grupper utan bara att ta bort ”specialklasser”.

 Viktigt att notera 7; Skolan och socialtjänsten samarbetade och hade delvis samma chef man gjorde satsningar på fritiden för att stötta elever på glid.

 Viktigt att notera 8; Man betonade vikten att alla i organisationen förstod, ledning, rektor, lärare, föräldrar och elever. Man satsade på utbildning och föreläsningar (som lades som övertid eller på studiedagar).

 Viktigt att notera 9; Det är viktigt med tydlig struktur t.ex. skriva upp startuppgift, mål, läxa och sluttid samt att ta bort praktiska hinder har ingen bok, penna mm. Annan framgångsfaktor är positiv uppmärksamhet, att ha koll på närvaron, skriftlig grovplanering, läxhjälp, färgschema på arbetspresentation.  Man betonar vikten att jobba mot målen.

Annonser

Boktips

BildTitel; Bloggen möter undervisningen

Författare; Lisa Greczanik

Ämne, ITK

Sammanfattning; Boken är indelad i två delar. Den första delen handlar om författarens reflektioner kring t.ex. ungdomar, mediavanor och internetsäkerhet. Den andra delen tar fram exempel hur du kan använda bloggen. Behöver du läsa den? Nja, jag tror du kanske lär dig mer på att studera några elevbloggar på nätet eller gå till webbstjärnan http://www.webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/steg-for-steg-kurser/fa-en-startklar-webbplats-pa-50-min-eller-mindre/mandag/

 Tips 1; Gör en bokcirkel, eleverna ska då utveckla sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter. Tillskillnad från pappersrecensioner kan lärare, elever, föräldrar och andra kommentera elevernas text. Läraren kan också inleda genom att på bloggen presentera ett urval böcker som eleverna får välja mellan. Beroende på ålder kan man välja om läraren eller eleverna själva styr innehållet på bloggen.

 Tips 2; En annan variant är boktipsbloggen, via en blogg kan man dela in böckerna i olika genre, länka till författarsidor mm.

 Tips 3; Skrivstafett via en blogg är enklare och roligare. Börja med en turordningslista. Lägg ut första delen och låt sedan varje elev i tur och ordning fortsätta på berättelsen. När berättelsen är klar kan ni i inlägg reflektera vad som var bra, om det fanns en röd tråd mm. En annan variant är att flera elever skriver flera berättelser samtidigt (gärna anonymt) och så ska de andra fortsätta på valfri berättelse alt den som läraren väljer ut. På det här sättet får man flera parallella berättelser som man kan jämföra. Tredje variant skriv en berättelse och skicka vidare ett nytt ämne till en klasskompis.

 Tips 5; Nyhetsforum. Eleverna kan få i uppdrag att hitta nyheter och återberätta nyheter med egna ord samt avsluta med en fråga som de andra ska diskutera som inlägg eller kommentera. Du kan också låta dina elever reflektera över händelser som rapporteras i media genom att du länkar till en nyhet/sida och låter eleverna skriva egna kommentarer.

 Tips 6; Blogga med en annan klass. Språkträna genom att blogga med en annan klass i Sverige eller i ett annat land. Diskutera ett givet ämne eller presentera din egen stad.

 Tips 7; Bloggen kan användas som utställningsfönster. Ta kort, skriv en berättelse och publicera era alster för att visa föräldrar och andra intresserade.

 Tips 8; Gör ett ämnesområde som blogg. Dela in klassen i grupper låt varje grupp göra en egen blogg eller ett eget blogginlägg Låt varje grupp presentera fakta samt göra en uppgift till de andra att klura på. Låt eleverna svar. Du som lärare bedömer dels presentationen dels vad de svarat på de andras uppgifter.

Miljökunskap

Miljö ligger ju alltid i tiden och den omnämns särskilt i läroplanen. Under skolans värdegrund och uppdrag står det att… ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” På nätet finns ett stort urval av fakta, lektionsplaneringar och filmer, här nedan finns ett axplock..

Fakta om klimatförändringar för äldre elever från Naturvårdsverket

http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Klimat/

Fakta om vatten http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/vattenivarlden

Fakta om hållbar utveckling för yngre kan man hitta på Lyckoslantens länk pdf http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/article/fm_616984.pdf

Världens konsumtionsvanor kan man spana in på länken http://show.mappingworlds.com//world/?lang=EN

Fakta och diskussionsfrågor om olika problem finns på http://www.palmecenter.se/Documents/Kunskapsbanken/Diskussionsmaterial/S%C3%A4kerhetspolitik/globalahot_opc_08_05.pdf

Mät ert ekologiska fotavtryck på länken http://skola.klimatsmartcommunity.net/?page=1&PHPSESSID=ecd716bd5b44d33499e329774c8f85c2

Tre hemsidor som har färdiga lektionsplaneringar om miljöarbete

http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet

http://www.sopskolan.se/

http://www.hsr.se/fakta/material-skola-och-forskola

Länkar till vetenskapsakademins kortfilmer om global uppvärmning

Länkar till gröna appar

http://www.epa.gov/mygreenapps/existing_apps.html

http://www.atervinningsgaranti.se/atervinningssystemet

http://www.pappasappar.se/naturvetenskap-teknik/natur/

http://www.greentravelchoice.com/

Utvärdering på nätet

Jag har provat några sätt att utvärdera och ställa frågor på nätet. Det går fort och man får tydliga och ibland mätbara resultat. För att få svar i diagramform har jag använt mig av Googles formulär du måste dock ha ett google-konto (läs noggrant igenom villkoren). En annan sida är https://www.mentimeter.com/ kan användas med eller utan inlogg. På http://titanpad.com/

kan alla läsa varandras kommentarer. Vill du ha ännu fler valmöjligheter titta här http://johan1111.wordpress.com/2013/12/14/tips-pa-ikt-i-skolan-del-13/Skärmavbild 2014-02-04 kl. 16.01.48

 

Nytt i bokhyllan

Titel; Konflikthantering (2012)a1

Författare; I: Hakvoort, B: Friberg

Ämne; Pedagogik

 Sammanfattning; Går igenom konflikthanteringen från grunden. Behöver du läsa den själv? Svårt att säga, beror på hur mkt du fått med dig från din utbildning. Mer teori än praktik. Boken fick mig att reflektera över konflikter i min vardag och fundera kring hur jag bättre skall möta dem. Boken menar dels att lärare saknar adekvat utbildning för konflikthantering dels att skolor satsar (kanske för mkt) på nivå två (hantera) och tre (hjälpa).

Boken inleder med en genomgång av Cohen konfliktteori; (ritas ofta som en pyramid) I skolan arbetar vi utifrån olika metoder. Vi förebygger att konfliktsituationer uppkommer genom att vara goda ledare. Hantera, genom att individen får kunskap om hur man löser en konflikt har den redskap för att avbryta konflikten själv. Hjälpa, genom att en tredje part kommer in och via kommunikation medlar och löser situationen.  Sista nivån stoppa, här kanske man inte kan lösa situationen men man stoppar beteendet och återta och poängterar att regler måste följas i skolan.

 Tips på program som satsar på nivå 1 (förebygga) StegVis, EQ, Circle Time, SET (social emotionell träning) Tillsammans (Lions Quest). Tips på program som satsar på nivå 2 (hantera) Den isländska modellen, kompissamtal, Dracon, forumteater, och TCP (teaching students to be peacemakers). Tips på program som satsar på nivå 3 (hjälp); kamratmedling, medling med vuxna som medlare, Mythodrama, Fighterrelationen. Tips på nivå 4 (stopp); här finns mkt färre utarbetade metoder men en del använder ART (Aggression Replacement Training). Inom polis och sociala enheter använder man ibland bekymmerssamtal.

 Vad är en konflikt?  ”En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla att släppas, och upplever sina möjligheter att få sina önskemål tillgodosedda blockerade av motparter.”

 Varför intar en elev ett visst beteende? Individen gör inte sina val medvetet utan pga. inre behov; överleva, bli omtyckt, ha makt, ha frihet och ha kul. Förstår du varför ngn startar en konflikt kan det vara lättare att lösa den.

 Hur fungerar upprepade konflikter? En långvarigt pågående konflikt fungerar annorlunda. Sakfrågan (C) har ofta mer sekundär plats medan attityder (A) och beteende (B) är av stor vikt. (Ritas som en ABC-triangel.) Exempel på sakkonflikter är fördelningskonflikt, positionskonflikt och ordningskonflikt. För att komma till rätta med en grupp där sakkonflikter är vanliga kan man t.ex. blanda grupper och träna på kommunikationsövningar. Om man istället har attitydproblem i gruppen handlar konflikten i regel om relationsproblem i gruppen. Då kan man använda olika dramaövningar för att skapa nya bilder av varandra. Har man allvarliga attitydproblem i en grupp går det istället över i negativt beteende som t.ex. utfrysning, förtal eller upprepat våld. Då behöver man en utomstående medlare t.ex. forumteater. Om ni har grupper med ett destruktivt beteende t.ex. våld och droger, kontakta polis och social myndigheter. Se mer om abc-modellen

 http://www.socav.gu.se/digitalAssets/1421/1421368_22konfliktabc.pdf

 Hur eskalerar en konflikt? Man kan studera en konflikts alla delar, se vidare … http://pluggar.nu/didaktik/wp-content/uploads/2012/01/konflikttrappa-eskalationstrappa-10-steg.pdf

 Vad gör man först? Kom fram till vad som är sakfrågan. Ta sen reda på konfliktens förlopp. Försök se vilka parter som är involverade (ofta fler än man kanske tror).

 Hur kartlägger man upprepade eller allvarliga konflikter?  Nu behövs en ordentlig kartläggning med dina kollegor. Börja med att sätta ord på problem (använd generella och öppna termen t.ex. störningar i klassrummet). Lista alla inblandade (försök gruppera de som startar, de som hänger på, de som ger sitt tysta medgivande osv) Fortsätt med att se de olika gruppernas behov och rädslor. (Handlar det t.ex. om makt eller att ha kul?) Tänk på att ni gör gissningar. Färdiga med alla delarna se på lösningar.

NVC (Nonviolent Communcation eller giraffspråket) är en modell för att lösa konflikter. NVC anser att konflikter är naturliga eftersom vi är olika. Därför är det viktigt att hantera en konflikt och gå vidare. Det viktigaste enligt NVC är att; säga vad vi önskar och vill, på ett sätt som ökar sannolikheten att bli hörda. Höra vad andra känner och behöver, även när de uttrycker sig på ett anklagande eller aggressivt sätt. Lyssna på och ta hand om oss själva. Förebygga och lösa konflikter på sätt som fungerar för alla. NVC arbetar i fyra steg; observera (a), känsla (B), behov (C) och handling (d). Vid varje steg ska man tänka och formulera sig efter en modell. När jag hörde att du sa… (a) då kände jag … (b) därför att jag behöver …. Kan du villig att…(d). T.ex. När jag ser att du går ifrån bordet (a) utan att ställa upp stolen så känner jag mig irriterad (b) för att jag vill att vi hjälps åt och hålla ordning (c). Jag vill att du ställer upp stolen (d). Se mer …

 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9761/1/gupea_2077_9761_1.pdf

 MmE-metoden menar att i en konflikt finns en underlägsen och en överlägsen. Målet är att nå jämvikt (likvärdighetsmodellen). Det görs genom en uppställning av parternas uppfattning (fundament), kommunikation mellan parterna för att sedan finna en lösning.

 Medling bygger på att alla vill bli sedda och få vara delaktiga. Medlingens olika steg; alla redogör för händelseförloppet så som man uppfattade det. Sedan beskriver vad man kände? Respektive part redogör för hur de vill ha det istället. Sammanfatta vad är möjligt att göra. Medlaren uppgift att hjälpa till sätta ord på händelsen. Medlarna vill inte skapa skuld, skam eller nå ett straff då faller syftet med samtalet.