Nytt i bokhyllan

BildJag har läst Webben i undervisningen av Patricia Diaz

Intryck av boken; Första halvan av boken är en historisk genomgång som du med fördel hoppar över. Andra delen är fylld av praktiska tips. Här går man grundligt, i olika kapitel, igenom Facebook, Google, blogg, twitter och wikipedia samt andra praktiska kom-igång-tips. Finns att låna på Varbergs bibliotek eller kika in på hennes hemsida. http://www.patriciadiaz.se/blogg/

Annonser

Förintelsens minnesdag

Skärmavbild 2014-01-27 kl. 14.34.12

Värt att uppmärksamma är förintelsen minnesdag. För de yngre eleverna kan man t.ex. läsa boken Aldrig mera krig, Emma (Magda Eggens) eller Anne Franks dagbok. Det finns också faktaböcker som Raoul Wallenberg hjälten som försvann (Dag Ahlander).

För de äldre eleverna tittar vi på film Ön på Fågelgatan, Sopie Scholl och Mannen utan öde. Dessutom finns det utmärkt material på http://www.levandehistoria.se/

Nytt i bokhyllan

Vi som är förstelärare har börjat uppdatera oss i bokhyllan. Allt för att ni ska få reda på de senaste utan att behöva läsa själv.Bild

Jag har läst Kommunikation i klassrummet av Mikael Jensen

Intryck av boken; Överskådlig sammanfattning vad kommunikation är och hur det tar sig uttryck i klassrummet. Du känner nog igen en hel del…

Viktigt att notera 1; Kommer vi ihåg hur möbleringen påverkar kommunikationen i klassrummet. Vad behöver dina elever? En tyst miljö med arbetsro eller en kollaborativ lärmiljö där man tillsammans kommer fram till lösningar. Möbleringen är första steget…

Viktigt att notera 2; Återkoppling är viktigt men … det vanligaste ordet vi återkopplar med i klassrummet är okej. Det skulle kunna betyda ”svaret du gav är bra” men lika gärna ”jag som lärare har ingen aning om vad du sa just nu”. Ge tydligare feedback…

 Viktigt att notera 3; Storleken har betydelse. Ju större grupp desto svårare att uppnå effektiv kommunikation.  I en stor grupp är det fler som väljer att inte aktivt delta. Mindre grupper samarbetar bättre. De som gått i små klasser har enligt Jensen tydligare studieresultat, klarar sina examina i större utsträckning samt får fler utmärkelse som framstående studenter.

Viktigt att notera 4; Ungefär tjugo procent av alla elever är mycket rädda att tala inför andra. Ju äldre eleven är, desto räddare är den för att tala inför andra. Det finns också forskning som tyder på att elever som är rädda för tala i grupp också har mindre ämneskunskap. Vad kan man göra; mindre klasser (optimalt under 25), undvik att ha bänkarna i rader, ge tydlig instruktioner, berätta i god tid, se till att det blir en positiv upplevelse. Tre råd till eleverna; träna på att tala, modifiera dina föreställningar, visualisera ditt framträdande innan.

Viktigt att notera 5; Kommunikation i liten grupp (2-3) ger elever som lär sig mer och kommer ihåg kunskapen längre. Kooperativt lärande/grupparbete – alla människor/elever lär sig genom samarbete och känner stimulans av gemensamma mål… men man stöter bort medlemmar som inte deltar lika aktivt eller bidrar med mindre kunskap. Gruppen blir bedömd och belönad tillsammans. Kollaborativt lärande – elever som diskuterar öppna frågeställningar i grupp bedöms och belönas ändå som individer. Det går inte att se att kollaborativt lärande är bättre än ”föreläsning” däremot visar forskning gruppdiskussion efter en föreläsning leder till bättre lärande. ”Föreläsnings” kvalité är avgörande för elevernas resultat. Eleverna vill att läraren ska dramatisera och levandegöra innehållet de tycker också det är viktigt att läraren utryck känslor, gärna humor. Forskningen visar att struktur, visualisering och tydlighet är viktigt. Det finns risk för passivitet vilket är negativt för lärandet.

Viktigt att notera 6; McGurk-effekten. Viktigt att eleverna kan se lärarens mun, ökar tydlighet och förståelse.

Viktigt att notera 7; Frågor. Vanligast är slutna frågor (kräver enstavigt svar) minnesfrågor (upprepa vad jag sa) Rådet är vänta ngn sekund till så flera hinner tänka igenom frågan. Använd mer process frågor (Hur kändes det då…), analytiska frågor (Förklara sambandet mellan…) och metakognitiva frågor (Hur tänkte du när du kom fram till det?) men tänk på att det behövs träning för at svara på sådana.  Du kan också lägga upp hela din planering på elevernas frågor. Vill du veta elevernas kunskapsnivå fråga; Vilka frågor om dig själv har du? Vilka frågor om världen har du? Frågebaserat lärande är elev-centrerat, ger ett mer aktivt och djupt lärande, är reflekterande och stödjer eleven